Väljer du Extra allt eller Hållbarhet?

Det är lätt att hamna i Extra allt fenomenet, att vilja göra och vara allt och gärna lite till. Detta sker mer eller mindre medvetet, fast troligtvis mest omedvetet. Det har blivit till en vana, ett återkommande mönster av att alltid prestera, ställa upp, hinna med, orka, lyssna mer på anda än sig själv och vara lyckad. För mig är detta mönster som ”duktiga flickan” lätt hamnar i eller befinner sig i. Jag har själv varit där så jag vet en hel del om hur det är att vara en ”duktig flicka”. Livet kan lätt bli spretigt, mycket, tungt, och stelt. Det kan vara som en korv och bröd med ketchup, senap, gurkmajonnäs, rostad lök och räksallad.  Ja, livet blir Extra allt.

För mig berodde detta mönster till stor del på att jag inte vågade lyssna på vad min kropp och knopp försökte säga till mig. Jag vågade inte stanna upp för att stoppa ner handen i påsen och se vad som kom upp. ”Nej fy va läskigt! Tänk om jag skulle bli medveten om något som innebar att jag behövde ändra på något i livet. Hur skulle det se ut om jag bytte uppfattning, valde en ny sanning eller gjorde ett nytt antagande?” För mig var det rädslor som hindrade mig till att våga göra en förändring. En rädsla av att sticka ut, göra och vara annorlunda mot vad jag hade varit och gjort under lång tid.

En dag sa kroppen och knoppen nej, på riktigt. De ville inte supporta mig längre i min iver att vara en ”duktig flicka”. Det blinkade rött, tutade, och tjöt i hela mig. Denna gången vald jag att stanna upp och sticka ner handen i påsen för att se vad jag hittade. Det var superläskigt fast denna gången fanns det ingen återvändo.

Till min förvåning kom det upp en bild av ett isberg. Jag såg ju bara toppen på isberget, kunde bara skymta det som fanns under vattenytan. Det jag såg var mitt beteende, allt jag gjorde och jag hörde vad jag sa och på vilket sätt jag sa det. Det blev tydligt för mig att jag var väldigt spretig för jag ”Extra allt:ade” hela tiden, för andra och mig själv. Jag följde med strömmen, vände kappan efter vinden i hopp och tro om att jag gjorde och var rätt i andras ögon. Nu såg och hörde jag att den Karolina var inte den jag ville vara.

Jag kom till insikt att jag inte hade levt mitt liv på det sättet jag önskade.

Det var inte ett hållbart sätt utifrån mina förmågor och resurser. Det blev tydligt på flera olika plan, för mig själv, familjen, skolan, jobbet, föreningen, samhället och för världen.

Vad ska till för att få ihop din egen hållbarhet?

Det som är nyckeln för många som befinner eller har befunnit sig i en ohållbar situation, är att ta reda på vad som döljer sig i isberget under vattenytan. De dolda delarna som består av dina intentioner, syftet med det du gör och dit du vill nå. Det du tror på med dina valda sanningar och uppfattningar och dina värderingar och gränser.

När dessa delar är tydliga och på plats i livet blir de till en hållbar helhet i livet. En hållbarhet som kan ge dig kraft och balans. Kraften som kan ge dig styrka, energi och mod. Balansen som kan ge dig flexibilitet och rörlighet.

För att någon eller något ska kunna vara hållbart, varaktigt och stabilt, bör det finnas kraft och balans.

Allting börjar med dig. Om du inte tar hand om dig själv, kommer du inte ha kraft att ta hand om någon annan i livet heller.  – Leon Brown