Vilken utbildning har du som mål?
När jag skriver detta regnar det utanför mitt fönster, hösten börjar göra sig påmind i sensommartider. Nu har jag lämnat mina barn på skola och förskola i en vecka och det påminner också om att hösten kommer. Satt och tänkte på min tid i skolan, alla klasskompisar, lärare, valen jag gjorde och kraven som fanns under skoltiden, både på mig själv och från andra.
Som liten flicka tycket jag om att krypa upp i knät på personer jag kände. Men inte i vilka knän som helst utan de som hade det skönaste och bästa håret att dra fingrarna igenom. De blev mina ”offer” i jakten på en mysig stund och få vara i drömmen, då jag kunde känna håret glida mellan fingrarna. Att jag senare i livet valde att bli frisör, blev ingen förvånad över.
Jag bestämde mig tidigt för att bli frisör, målet var klart och tydligt.
Specifikt – Jag ska utbilda mig till frisör
Mätbart – Jag ska ta Gesällbrev
Accepterat – Jag vill!!!!
Realistiskt – Ja, för jag ska läsa tills jag når intagningskraven
Tidsatt – Det är två år på gymnasiet
Men vägen dit var inte lätt med tanke på att intagningskraven på frisörlinjen var höga. Jag skulle få kämpa med blod, svett och tårar för att nå dessa betyg och då menar jag kämpa. För när jag läste en text kunde bokstäverna hoppa runt och det gjorde det svårt för mig. Jag fick läsa och traggla för att det skulle fastna. Jag hade ställt stora krav på mig själv, med inställningen, jag ska lyckas. Tack vare mitt klart och tydligt mål som jag själv hade satt upp så lyckades jag. Jag blev frisör och fick mitt Gesällbrev.
Här om dagen pratade jag med en flicka som går i gymnasiet. Hon ska söka in till högskola eller universitet nästa höst. Vi pratade om kraven som finns för att komma in på ett program. Jag ställde då fråga. Vem ställer krav på dig när det gäller att komma in på ett visst program? Det visade sig att hennes familj ville att hon skulle bli ingenjör. ”Det är ett bra, välbetalt och eftertraktat yrke. Det är flera i vår släkt som är ingenjörer och som har lyckats bra. Så det tycker vi du ska studera till” Hon känner att det finns inget val, påtryckningarna är så starka. Nu pluggar hon hårt för att få de poäng som behövs för att komma in på programmet. Hon känner stora krav på sig själv att lyckas och visa familjen att hon också kan bli ingenjör. Jag gick där ifrån med en klump i magen, för flickans skull.
Nu tänker jag tillbaks på när jag själv var i färd med att komma in på frisörlinjen. Jag hade själv satt upp målet att bli frisör. Jag ställde kraven på mig själv för att jag ville nå mitt drömmål. Hade mina föräldrar gjort som flickan jag mötte här om dagen. Kan jag lova dig att jag hade mått dåligt och troligtvis inte klarat av pressen hemifrån.
Jag är helt övertygad om att när du själv sätter upp ditt mål blir vägen dit mer bekväm. Den kanske inte bli lättare för motgångar dyker alltid upp på ett eller annat sätt. Men när du själv har sätter målet då kan du ta motgångarna och ställa krav på dig själv för du vet vart målet är. Om du inte vet vart du ska eller vad du vill, ta hjälp av ett bollplank i form av en vän, familj, kollega, coach för att hitta dit utbildningsmål.
Min önskan inför detta läsår är att du ska sätta upp ditt mål, dit du vill komma. Låt inte andra styra dina drömmars mål.
