Varför har inte kvinnor i Sverige fått rösta lika länge som män?
Den frågan fick jag av min son i måndags, då det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Han fortsätter med sina tankar och frågor. ”Men vi är ju alla människor! Spelar det någon roll om vi är kvinna eller man? Får vi inte vara olika när vi föds olika?” Vi pratar om att vi föds med olika förutsättningar både socialt, ekonomiskt och geografiskt. Han konstaterar att han är lyckligt lottad som bor i Sverige. Vårt land har som utgångspunkt att alla har lika värde. Vi har yttrandefrihet. Vi har välfärd, om än lite naggad i kanten.
Vi är alla en del av vårt samhälle som vi tillsammans har skapat och som vi tillsammans får utveckla och vårda i framtiden. Den senaste tiden har det varit många negativa händelser av olika slag i vårt land och i världen. Vi har ingen ny regering efter valet. Oenigheterna i världens klimatfrågor är stora, krig och flyktingströmmar fortsätter, hatet mot olika religioner och etniska tillhörigheter fortskrider. Ja, det kan upplevas som en dyster tillvaro och ett tråkigt slut på det här året.
Det som ger mig hopp om att vi alla har ett lika värde, är att barnen helt förutsättningslöst ifrågasätter Sveriges och världens beteenden och hur vi behandlar varandra och naturen. De kan inte förstå varför vi vuxna från olika delar av världen bara fortsätter i gamla hjulspår. De unga utmanar oss på olika sätt, att våga och vilja tänka nytt, tänka stort och tänka olika.
Jag vill tacka min son, andra barn och ungdomar som ställer de där utmanade frågorna till oss vuxna som har rösträtt. Jag önskar att barnen ska fortsätta att fråga oss mycket och länge så att vi tillsammans kan göra en förändring, en positiv förändring för oss människor och vår jord.
Barnen försöker verkligen, på sitt eget sätt, säga oss något om hur de vill ha sin framtid. Fortsätt så, ni kan och kommer göra skillnad.
